tisdag 19 april 2011

Knäckebröd och en varm famn

     Just för tillfället är klockan 21.30 och lillan vill inte alls sova. Så fort man lägger henne i horisontalläge börjar hon stortjuta, men om ett tag är hon väl så trött av att gråta att hon däckar. Det enda man kan göra nu är att sitta och vagga henne i famnen en stund så att hon känner sig trygg.
     Fick ikväll lite extratid som jag inte hade räknat med. Jag trodde att jag skulle ta hand om barnen på fritidsgården, men det är ju påsklov, så fritidsgården höll stängt. Tiden använde jag istället till att göra knäckebröd och müsli.


     Knäckebrödet är jättegott och superenkelt. Testa själv vet jag!

1 dl solrosfrön
1 dl sesamfrön
½ dl  linfrön
½ dl rapsolja
2 dl mjöl (idag använde jag rågmjöl, annars har jag använt fullkornsdinkel eller majsmjöl. Tror att det går bra med vilket mjöl som helst)
2 dl kokt vatten

     Allt blandas ihop och breds ut på bakplåtspappersklädd plåt. Skåra med kniv i lagom stora bitar så att knäcket kan brytas lättare när det är klart. Strö över flingsalt och in i ugnen på 150 grader i en timme. Smakar smaskens och man vet vad man stoppar i sig. Har man dessutom ekologiska råvaror gör man både naturen och kroppen en tjänst.


     Nu sover lilla Alva. Som sagt, det tog fem minuter om man bara höll henne hårt i famnen och vaggade henne lite. Jag tror att en sådan liten människa kan känna sig väldigt liten i denna stora värld, och kanske framför allt när det blir mörkt. Då kryper otryggheten fram och de skriker efter en varm famn. Då är det föräldrarnas uppgift att krama om dem. Du som är förälder, glöm inte att krama om dina barn. Överös dem med kärlek, för det kan man aldrig få för mycket av.

3 kommentarer:

  1. Hej!
    Det där med vagga och vyscha till sömn sa jag att jag inte skulle göra. Fungerade i ca en månad. Sen var det enda sättet att få lilla Sixten att somna. Gå och skumpa samtidigt som man sa scchhhhh. På eftermiddagen ska han knytas fast hårt på mig i bärsjalen. På nätterna är han så trött ibland att han kan sova medan jag byter bajsbjöla. Sen är det bara att lägga ner honom på mage i sängen.
    Ha en fortsatt go och glad påsk.

    SvaraRadera
  2. Tänk så olika vi människor...och barn är...min stora tjej (23 månader) har alltid varit självständig och vill gärna mysa och kela men endast då hon själv vill...när det kommer till sömnen vill hon mysa och nattas utanför sängen...när hon ska sova vill hon sova själv och lägger sig tryggt tillrätta...hon vill absolut vara själv då...en riktigt självständig liten tjej...när det sedan gäller min lille son, 4 månader är han så oerhört "kelsjuk" och vill helst vara nära hela tiden...tänk så olika mina barn är - och jag har gjort lika mot dem hela tiden...älskade barn... <3 <3 <3

    SvaraRadera
  3. Det är det som är så spännande och fantastiskt. Redan från början är de små individer med egna personligheter. Visst kan man som förälder försöka påverka dem och leda dem åt ett visst håll, men i slutändan är de ändå egna små skapelser med sina speciella små egenheter. Vilket mirakel!

    SvaraRadera