God kväll! Nu har lillan äntligen somnat. Hon låg läääänge med huvudet i mitt knä medan jag tittade på Navy CIS. Hon sprattlade med benen, slängde med huvudet fram och tillbaka, spottade ut nappen och pratade högt och ljudligt innan hon helt plötsligt blev alldeles stilla. På en millisekund slocknade hon och sov så ljupt att jag utan vidare kunde bära in henne i sängen.
Tänk vad skönt att vara så liten och bekymmerfri. Att bara vara. När man skriker får man mat, när man är blöt i blöjan får man en ny, när man är naken blir man klädd, när man är rädd blir man buren, när man har somnat blir man nerbäddad.
Tänk vad bra om alla faktiskt hade fått ha det så här. Jag är så oerhört tacksam över att vi har möjlighet att ge Alva en sådan start i livet och om jag kunde hade jag gett alla barn en sådan start. Men istället ser jag förtvivlat på när barn svälter, törstar och misshandlas. Detta trotts att jag vet att världens tillgångar hade räckt till alla, om inte en liten bråkdel människor hade kalasat på allt själv. Den bråkdelen är bland annat jag själv. Globalt sätt tillhör jag de tio procent som är rikast på jorden. Och ändå är jag bara en helt vanlig lågavlönad undersköterska. Tänk då så många som har det så mycket sämre än jag.
Bild lånad av fridasofiaa.blogg.se
Vad kan jag göra för att fler barn ska få möjlighet att växa upp och ha det lika bra som vår lilla flicka? Har du förslag? Hur kan du och jag hjälpa till att minska antalet människor som lider av hungersnöd och törst? Skriv en kommentar och inspirera mig och alla andra läsare.
Jag tror att de vi lättast kan göra är att BE. Be för barn i nöd. Har man inte den extra kronan att ge eller tiden att hjälpa kan man alltid be att de som har också gör det dom kan.
SvaraRaderaJag har ofta tänkt samma tanke som du. Ett tag bidrog jag med en liten summa varje månad. Sen som fattig student var jag tvungen att sluta. Så sen dess har mina böner fått göra vad de kan. Nu hjälper vi en familj i vår kyrka att få lite extra. Men det är inte alltid lätt.. Mitt förslag är att börja BE. Sen kommer det nog att klarna.
Jag håller med. För oss som tror på en kärleksfull Gud och vet att bönen gör skillnad borde det vara en självklarhet att be för de som är sjuka, hungriga och törstiga. Det i sin tur tror jag leder till att man hjälper till praktiskt i allt man kan för att rädda någon.
SvaraRadera